Gripen, frihetsberövad, anhållen eller häktad

Vad betyder dessa begrepp?

För att förstå helt och hållet begreppen ovan så bör vi gå igenom processen från det att polisen kopplas in, dvs startar en förundersökning eller brottsundersökning. 

Förundersökning

En förundersökning startas av polisen när det finns misstanke om att ett brott begåtts. Först och främst är syftet med en förundersökning att fastställa att ett brott faktiskt har begåtts. Sedan under förundersökningen är vanligtvis fokus på att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet, och i slutändan om tillräckliga bevis finns, för att väcka åtal. Samt självklart utreda vilken typ av brott som har begåtts, för att understödja åklagaren när de väcker åtal.

Misstankegrad

I Sverige finns det fyra olika grader av misstanke som styr vilka insatser som polis och åklagare får använda. Desto högre misstankegrad som polis och åklagare har på en person, desto högre befogenhet har de att använda tvångsmedel. Exempel på tvångsmedel kan vara, telefonavlyssning, husrannsakan, kroppsvisitering, gripande, samt häktning.
För att kunna styrka en misstankegrad krävs det självklart bevisning. Det betyder att i Sverige finns det ett beviskrav för att en person skall bli en misstänkt.

Kan misstänkas

Detta är en den lägsta graden av misstanke som kan riktas mot en person i Sverige. För denna misstankegraden krävs det ingen större bevisning. Det räcker med att en person i sak har varit på en plats där ett brott begåtts. På denna misstankegraden har inte polisen några större tvångsmedel att använda, förutom att låsa in en person i väntan på förhör.

Skäligen misstänkt

Detta är den lägre graden av misstanke och för att bli skäligen misstänkt, krävs det att det förefaller mer sannolikt att personen begått brottet än någon annan. Det räcker exempelvis inte att personen varit på plats där ett brott begåtts tillsammans med ett 20-tal andra personer. Utan det krävs oftast andra omständigheter som gör att just denna person är mer misstänkt än övriga.
Vid den här misstankegraden går förundersökningen från att vara allmän till att rikta sig specifikt mot den misstänkte. Polisen och åklagaren har också nu högre befogenheter att använda tvångsmedel. Det kan exempelvis vara husrannsakan i personens bostad.

På sannolika skäl misstänkt

Sannolikheten att personen begått brottet skall ses som hög om en person blir på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Vid denna misstankegrad har polis och åklagare vanligtvis bevisning som objektivt styrker deras misstanke. Det kan vara ett trovärdigt vittne som sett att den misstänkte begått brottet, eller så finns det teknisk bevisning som styrker misstanken.
Det är först vid denna misstankegrad som en person vanligtvis blir häktad, vilket kan bli ett längre frihetsberövande.

Tillräckliga skäl för att väcka åtal

Vid denna grad skall åklagare ta ställning till om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot den misstänkte. Det byggs vanligtvis på om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. 

Gripen 

En person som i ett inledande skede är misstänkt för ett brott, kan gripas av polisen. Det kan ske brådskande och sker oftast kort efter att ett misstänkt brott begåtts. När man som person gripits skall ett förhör ske snarast möjligt. Efter polisen hållit i förhör skall en åklagare besluta om personen skall anhållas. Om beslut fattas att personen inte skall anhållas, då skall beslutet om gripande omedelbart hävas, och personen släppas. 

Anhållen

När en person blir anhållen, tas det beslutet av åklagare och inte av polis. Grundläggande för att en person skall kunna bli anhållen är att den är på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det finns flera olika orsaker till att en person blir anhållen, för att nämna några;

  • Risk för att bevisning förstörs, eller utredning försvåras på annat sätt.
  • Risk för att personen begår nya brott, kan användas exempelvis om personen sedan tidigare begått liknande brott. 
  • Flyktrisk. Exempelvis om personen saknar fast bostad och adress i Sverige. 
  • Om personen begått ett allvarligt brott som kan ge minst två års fängelse (t.ex. mord), då anhålls personen i fråga automatiskt. 
  • I väntan på att domstol skall pröva fråga om häktning.

En person i Sverige får sitta häktad under 72 timmar, vill åklagare och polis hålla den misstänkte frihetsberövad under en längre tid, får de begära personen häktad hos en domstol. 

Häktad

För att bli häktad i Sverige krävs ett domstolsbeslut hos en tingsrätt. Det är åklagaren som vanligtvis gör en häktningsframställan till domstol. När en person blir häktad är den på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan ge minst två års fängelse (t.ex. mord).
Personen är minimum häktad i två veckor, men kan vara häktad betydligt längre än så. Det krävs dock att åklagaren efter två veckor begär att tingsrätten häktar om personen.
Det är inte alltid domstolen är överens med åklagaren om att förlänga häktningstiden.
Mycket beror också på hur lång och invecklad polisutredningen blir. Det förekommer fall där personen i fråga är häktad under längre tid fram tills domstolen avkunnat en dom.

Borgen – Släppt mot borgen

De flesta har sett amerikanska rättsprocesser via filmer eller TV-serier som utspelar sig USA, där begrepp som “bail out”, “released on bail” förekommer. Den svenska översättningen är släppt mot borgen, som oftast är en summa pengar eller ett objekt av större värde.

Går det att bli släppt mot borgen i Sverige?

Nej, det går inte att bli släppt mot borgen i Sverige.
Att bli släppt mot borgen innebär att en misstänkt inte behöver sitta frihetsberövad i väntan på rättegång. Borgen är en ekonomisk garanti, som innebär att den misstänkte deponerar en större summa pengar för att släppas fri och sedan infinna sig vid rättegången.